Språkkunskaper

Förmåga att använda språket

I det här avsnittet är syftet att lära sig att identifiera och beskriva språkkunskaper, att möta och förstå språklig och kulturell mångfald samt att få en uppfattning om behovet av språkkunskaper i fortsatta studier och arbetslivet.

Språkreserv

Syftet med det här avsnittet är att

  • identifiera och åskådliggöra den egna språkreserven
  • förstå vad språkkunskapen består av

Språkreserven innebär kunskaper i alla de språk som man utnyttjar i vardagen, hobbyer, arbetslivet och eventuella fortsatta studier. Till språkreserven hör de språk som talas hemma och deras dialekter, de språk som man lärt sig i skolan, språkkunskap som införskaffats på fritiden samt i familjen, kompiskretsen och språk som används i andra sammanhang.

Flerspråkighet kräver inte att man har lärt sig flera språk ända från födseln. Istället lär och tillägnar sig var och en olika språk, bl.a. hemspråk, dialekter, språk som man lärt sig i skolan och på fritiden, ända från barndomen. Även begränsade språkkunskaper är viktiga.

Språklig medvetenhet

Att förstå betydelsen av den egna språkanvändningen för olika lyssnare ur deras perspektiv är viktigt. Språkanvändning som tar hänsyn till lyssnaren eller läsaren kräver språklig medvetenhet, dvs. förståelse för hur till exempel ordval och kommunikationsstil påverkar budskapet i meddelandet och hur meddelandet tolkas, eller om meddelandet förstås överhuvudtaget.

Flerspråkighet i kommunikation

Kreativt utnyttjande av det för samtalspartnerna gemensamma språket kan hjälpa i sådana situationer då budskapet inte annars förmedlas. Då har även begränsade språkkunskaper en betydande roll för kommunikationssituationen.

Växande språkkunskap

Syftet med det här avsnittet är att

  • identifiera och lära sig att beskriva de egna färdigheterna i olika språk
  • identifiera språklig medvetenhet som växande språkkunskap
  • lära sig hur man kommunicerar språkmedvetet

Beskrivning av språkkunskaper

En viktig del av språkstudierna i gymnasiet är att lära sig att identifiera och utvärdera den egna språkkunskapen samt att lära sig att beskriva det egna kunnandet för andra, såsom en eventuell arbetsgivare.

Ett bra sätt att beskriva sina språkkunskaper är att presentera/berätta om konkreta språkanvändningssituationer i vilka man klarar sig/reder sig på varje/alla språk. I hurdana situationer kan man kommunicera på olika språk? Är det frågan om vardagliga diskussioner, kundbetjäning eller mer komplicerat/komplext utbyte av åsikter och uppfattningar?

Språkkunskaper i fortsatta studier och arbetslivet

Språkutvecklingen upphör inte då gymnasiestudierna avslutas, lärandet fortsätter i eventuella fortsatta studier och arbetslivet. Då gymnasiet avslutas utvecklar man sin språkkunskap så att den signalerar sakkunnighet inom det egna området eller inriktningen. Sakkunskap/expertis är till exempel kännedom om den egna branschens terminologi och textgenrer (såsom rapport, promemoria) samt förmåga att kommunicera i arbetsgemenskapen och utanför den.