Språkkunskaper

I det här avsnittet är syftet att

  • identifiera och beskriva sina språkkunskaper
  • identifiera och presentera sin språkreserv
  • identifiera och lära sig att beskriva den egna flerspråkigheten
  • identifiera språklig medvetenhet som en del av språkfärdigheterna och att lära sig att kommunicera på ett språkmedvetet sätt
  • bilda sig en uppfattning om behovet av språkkunskaper i fortsatta studier och arbetslivet.
MITT SPRÅKJAG: färdigheter, kunskaper, värderingar, attityder och vilja. Jag som språkinlärare, min språkrepertoar, språklig och kulturell mångfald, språklig medvetenhet, mina språkfärdigheter.
Språkinlärarens språkjag

Språkreserven

I det här avsnittet är målet att

  • identifiera och åskådliggöra den egna språkreserven
  • förstå vad språkkunskap består av

Med språkreserv avses kunskaper och färdigheter i alla de olika språk som används i vardagen, hobbyer och på fritiden, i arbetslivet och eventuella  fortsatta studier. Språkreserven består av de språk och/eller dialekter som talas hemma och i familjen, språk som man lärt sig i skolan, språkkunskap som man utvecklat på fritiden, i samband med hobbyer, i kompiskretsen och språk som används i andra sammanhang.

Flerspråkighet kräver inte att man har lärt sig flera språk ända från födseln. Vi lär och tillägnar oss olika språk i olika sammanhang och olika skeden av livet, bland annat hemma, i skolan, på fritiden. Även begränsade språkkunskaper är viktiga.

Olika språk används på olika sätt, i olika situationer och med olika människor. Du använder till exempel vissa språk hemma med din familj, andra med dina släktingar, andra språk när du spelar dataspel, läser eller i hobbyer. Att använda språk är till exempel att diskutera, lyssna och läsa och språken kan variera enligt diskussionspartner och -sammanhang. Reflektera över var och med vem du använder de språk du räknade upp.

Ett bra sätt att beskriva sina språkkunskaper är att berätta om konkreta situationer då man använder olika språk och reder sig på de olika språk man kan. I hurdana situationer kan man kommunicera på olika språk? Är det frågan om vardagliga diskussioner, kundbetjäning eller mera komplicerade utbyten av åsikter  och uppfattningar?

I språkstudierna utvecklas även det kulturella kunnandet. Språk och kultur är länkade till varandra och det är bra att komma ihåg att de inte berörs av statliga gränser. Till exempel talas engelska, tyska, mandarinkinesiska och farsi i många hörn av världen och de talas som modersmål, andraspråk och främmande språk. Kärnan i det kulturella kunnandet är att förstå hur mångsidig kulturen är och att närma sig den här mångfalden på ett öppet och respektfullt sätt. 

Språklig medvetenhet

Sättet på vilket man använder språk har stor betydelse i en kommunikationssituation. Språkanvändning som tar hänsyn till mottagaren kräver språklig medvetenhet, det vill säga förståelse för hur till exempel ordval och kommunikationsstil påverkar budskapet i olika meddelanden och hur det tolkas – eller om det överhuvudtaget kan förstås.

Språklig medvetenhet handlar också om medvetenhet om attityder gentemot olika språkliga gemenskaper och förståelse för hur olika språk värderas och värdesätts i olika gemenskaper. Det här syns till exempel genom att en del språk får en högre ställning eller får mer synlighet, medan andra språk kanske underskattas antingen avsiktligt eller oavsiktligt. Till språkfärdighet hör därför också förmågan att anpassa sitt sätt att kommunicera och använda språket enligt mottagaren.Det är då frågan om språkmedveten kommunikation.

Med hjälp av språket kan man också hindra eller försvåra andras deltagande i en diskussion. Exempelvis användningen av begrepp eller invecklade satsstrukturer som hör till ett visst vetenskaps- eller fackområde kan försvåra förståelsen av budskapet, vare sig det är fråga om ett inlägg på sociala medier, ett tv-framträdande eller ett
e-postmeddelande. Språket behöver inte vara främmande utan det kan vara tillräckligt att det innehåller främmande ord. Främmande ord kan vara till exempel namn på motordelar, medicinska begrepp eller ordförråd relaterat till jordbruk.

  • Uppgift: 7. Språkmedvetenhet och kanslispråk (kommer snart)

Språkmedvetenhet stöder även studiefärdigheterna. Kännedom om till exempel språkens struktur hjälper när man lär sig nya språk. I olika lärokurser lär man sig dessutom att känna till textgenrer som är kännetecknande för de olika ämnesområdena: i matematik använder och tolkar man till exempel olika slags grafer, bilder och beteckningssätt medan man i historia bland annat tolkar och kritiskt reflekterar över olika källmaterial.

Flerspråkighet i kommunikation

Om parterna i ett samtal använder sitt gemensamma språk kreativt kan det underlätta i situationer där budskapet i övrigt inte förmedlas. I sådana situationer är även begränsade språkkunskaper av betydelse.

Flerspråkighet och kreativ språkanvändning kan utnyttjas för att till exempel bryta isen när man bekantar sig med nya människor. Om man har studerat grunderna i franska och träffar en fransktalande person kan en kort inledning på diskussionen på franska skapa en positiv stämning i kommunikationssituationen.

Genom att välja vilket språk man använder kan man framhäva samhörighet och gemensamma språkliga och kulturella drag. Till exempel då två personer från samma dialektområde träffas kan de övergå från att tala standardspråk till dialekt för att visa att de kommer från samma område. Genom att använda dialekt kan man föra fram den egna språkliga och kulturella identiteten även då samtalspartnern kommer från ett annat dialektområde.

Användning av olika språk i kommunikationssituationer kan ibland göra diskussionen smidigare än om man håller sig till endast ett språk. Flerspråkighet stöder kreativ, levande och lekfull språkanvändning.

Kommunikation på endast ett språk är i själva verket ovanligare än att använda flera olika språk. Det är ändå viktigt att vara medveten om i vilka situationer det är mera ändamålsenligt att använda flera språk i kommunikation och när det är bättre att hålla sig till ett språk.

Växande språkkunskap

Beskrivning av språkkunskaper

En viktig del av språkstudierna i gymnasiet är att lära sig att identifiera och utvärdera de egna språkkunskaperna samt att lära sig att beskriva det egna kunnandet för andra, till exempel för en eventuell arbetsgivare.

Ett bra sätt att beskriva sina språkkunskaper är att berätta om konkreta situationer där man använt olika språk och klarat sig på de olika språken. I vilka situationer kan man kommunicera på olika språk? Är det fråga om vardagliga diskussioner, kundbetjäning eller utbyten av åsikter och uppfattningar som berör mer komplicerade ämnen?

I följande uppgift kan du öva dig på att göra en självvärdering av dina språkkunskaper med hjälp av den gemensamma europeiska referensramen.

Språkkunskaper i fortsatta studier och arbetslivet

Språkutvecklingen upphör inte då gymnasiestudierna avslutas utan lärandet fortsätter i eventuella fortsatta studier och i arbetslivet. Efter gymnasiet fortsätter du att utveckla dina språkfärdigheter med inriktning på det egna studieområdet eller på sakkunskap inom ett visst område. Språkkunskaperna reflekterar din sakkunskap och innebär till exempel kännedom om den egna branschens terminologi och olika textgenrer (till exempel olika rapporter, promemorior) samt förmåga att kommunicera både i arbetsgemenskapen och utanför den.

Uppgifter: