Färdigheter för språkstudier

Målet är att den studerande

  •  lär sig att identifiera sina egna styrkor och utvecklingsområden för språkinlärning
  •  lär sig att ställa upp mål och utvärdera sitt lärande
  •  förstår vilken betydelse respons och utvärdering har för lärandet
  •  lär sig att känna igen och utnyttja för hen själv lämpliga sätt och verktyg för att utveckla sina språkkunskaper
  • förstår på vilket sätt språkinlärning som sker utanför gymnasiet  stöder studierna och reflekterar över hur den kan stärkas
  • reflekterar över andra möjligheter än fortsatta studier för språkinlärning och språkstudier efter gymnasiet.

I det här avsnittet är syftet att reflektera över och utveckla de egna strategierna för att lära sig. På vilka sätt och i vilken omgivning lär man sig bäst? Vad innebär det att utvärdera det egna lärandet och varför är det bra att öva sig på det? Hur kan kunskaper  i olika språk och undervisning om språk utnyttjas då man lär sig något nytt?


START. Egna styrkor och utvecklingsområden. 1.Hur lär jag mig språk och hur använder jag olika språk? Egna önskemål, motivation och meningsfullhet. 2.Vad önskar jag av framtiden och hurdana färdigheter behöver jag? Kontinuerligt lärande. 3.Hur upprätthåller och utvecklar jag mina språkkunskaper i olika sammanhang efter gymnasiet? Mångsidig kompetens: Förmåga och vilja att ställa frågor. KONTINUERLIGT LÄRANDE.
Färdigheter för språkstudier

Färdigheter och strategier för att lära sig språk

Färdigheter att lära sig språk innebär både konkreta sätt att lära sig språk, som  att minnas eller att lyssna på musik på målspråket, och förståelse för i vilka miljöer, sammanhang eller i vilken sinnesstämning du lär dig bäst. Det kan vara till exempel att lyssna på musik för att förbättra koncentrationsförmågan eller att reflektera över svåra frågor i grupp.

Färdigheter att lära sig innebär även förmåga att utvärdera det egna lärandet, att utveckla sina färdigheter att lära sig och att ställa upp mål för sitt lärande. Därtill är det viktigt att lära sig att ge och ta emot respons samt att analysera den.

I studierna är det viktigt att hitta motivation och för en själv lämpliga sätt att lära sig. Därtill är det viktigt att få respons på det egna lärandet och kunnandet – inte enbart för att bättre förstå det egna kunnandet just nu, utan även för att förstå vad som ännu kan utvecklas och vilket kunnande man kan ha i framtiden om man satsar på lärandet. Motivationen kan komma av sig själv eller så kan den hänga samman med vissa mål.

Uppgifter:

Självvärdering och kamratrespons

Som studiefärdighet innebär självvärdering att man iakttar det egna lärandet och därmed identifierar styrkorna och utvecklingsområden i det egna lärandet. Med hjälp av självvärdering hittar man nya sätt för ett effektivt och motiverande lärande eller tillämpar studiestrategier som tidigare konstaterats vara fungerande till de nya kunskapen. Med hjälp av kamratrespons får man ett annan synvinkel på det egna lärandet och man lär sig att stödja andra i deras lärande.

Självvärdering och kamratrespons vägleder även uppställandet av mål.

Uppgifter:

Att ge och få respons

En viktig del av lärandet är att lära sig att ge, få och bearbeta respons. Med hjälp av respons lär man sig att förstå de egna styrkorna och utvecklingsområdena och att identifiera och berätta om sitt kunnande. Att gå igenom responsen ger en bra grund för att reflektera över vilka mål       man kan ställa upp för sitt lärande och olika sätt att uppnå målen.

Hurdan är bra respons?

Responsen bör vara tydlig, konstruktiv och uppmuntrande. Att ge respons ska alltid utgå från vad personen kan. Respons kan ges på flera olika nivåer – den kan vara övergripande och fokusera på en bredare helhet såsom textens struktur, det kommunikativa i presentationen eller talets flyt, eller så kan prestationen granskas mera i detalj, till exempel hur noggrant uttalet är eller hur lämpliga ordvalen är med hänsyn till registret.

Uppgifter:

Att ställa upp mål och bedömning

I studierna övar man sig på att planera det egna lärandet samt att ställa upp mål för lärandet. Att ställa upp mål tydliggör studiernas arbetsmängd och hjälper den studerande att planera studierna – även att målen är realistiska och att arbetsmängden inte blir för stor. Att ställa upp mål hjälper till att följa upp och optimera det egna lärandet: I vilka sammanhang kan man lita på det   egna kunnandet och i vilka sammanhang behöver man satsa mer?

Mål kan ställas upp för olika tidsperioder, beroende på vad det egna kunnandet relateras till. Är syftet att reflektera över det egna kunnandet i relation till det andra eller tredje året i gymnasiet, till krav som ett sommarjobb ställer eller till behovet av språkkunskap i eventuella fortsatta studier?

Uppgifter:

Att ställa upp mål tydliggör vilka färdigheter man vill utveckla. Genom att  utvärdera hur man uppnått målen blir även de sätt man använt sig av för att utveckla språkkunskaperna föremål för granskning. Tidvis är det också viktigt att granska vad som fungerar och vad som inte fungerar, eller om målen har förändrats med tiden.

Flerspråkighet som en färdighet att lära sig språk

Språkinlärningen börjar inte från början då man inleder studierna i ett nytt språk. Flerspråkighet kan vara till nytta då man lär sig nya språk och vid utvecklingen av redan befintliga språkkunskaper. Den som lär sig språk har redan kunskap om hur till exempel texten fungerar och hur man kommunicerar samt kännedom om ordförråd, strukturer eller till exempel hur man uttrycker tveksamhet i andra språk.

Alla dessa kunskaper är till nytta också i det nya språket. Ett uppenbart exempel är kännedom om ordförråd och strukturer i olika språk, men också kunskap om hur olika kommunikationsstrategier och textkompetens kan underlätta förvärvandet av nya språkkunskaper. Till exempel kan engelska vara till hjälp då man lär sig tyska eftersom språken är besläktade.

Uppgifter:

Kontinuerlig språkinlärning

Efter gymnasiestudierna utvecklas språkkunskaperna på fritiden, i de fortsatta studierna och i arbetslivet. I det här avsnittet reflekterar vi över hur man aktivt kan utveckla sina kunskaper efter gymnasiet och hur språkkunskaperna utvecklas i olika skeden av livet.

Utveckling av språkkunskaper på fritiden och i hobbyer

Förutom att reflektera över det man lärt sig i skolan är det nyttigt att reflektera över det man lär sig på fritiden. Särskilt engelskan har en betydande roll i till exempel medier och populärkultur, vilket även stöder och motiverar hur man lär sig språket i skolan. I samband med hobbyer kan man även lära sig  att lära, med andra ord hitta nya för en själv passande sätt och strategier att lära sig något nytt.

Det är inte alltid självklart i vilka sammanhang och situationer språkkunskaperna kan utnyttjas på fritiden. Det kan kännas som om möjligheterna att använda olika språk i vardagen är få eller att de inte motsvarar de egna intressena. Att hitta möjligheter att använda och lära sig språk i vardagen upprätthåller och utvecklar språkkunskaperna, att lära sig nytt samt känslan av att som språkanvändare kunna språket.

Uppgifter:

Utvecklingen av språkkunskaperna i studierna och arbetslivet

I arbetslivet och studierna behövs mångsidiga språkkunskaper. Olika språk används i olika situationer och för olika ändamål (till exempel för att bryta isen, i vardaglig kommunikation på arbetsplatsen, för presentation) och de kräver olika nivåer av kunskap (korta diskussioner vs. krävande skriftliga rapporter). I stället för att beskriva kunskaperna i de enskilda språken kan man tala om bland annat förmåga att förhandla och kommunicera.