Färdigheter för språkstudier

I den här delen är syftet att reflektera över och utveckla de egna strategierna för att lära sig. På vilka sätt och i vilken omgivning lär man sig bäst? Vad innebär bedömning av det egna lärandet och varför är det bra att öva på det? Hur kan kunskaper i olika språk och undervisning om språk utnyttjas då man lär sig något nytt?

I den här delen är syftet att

  • den studerande som språkinlärare lär sig att identifiera de egna styrkorna och utvecklingsområdena
  • den studerande lär sig att ställa upp mål och utvärdera sitt lärande
  • den studerande förstår betydelsen av respons och utvärdering för lärandet
  • den studerande lär sig att känna till och utnyttja för hen själv passande sätt och verktyg för utvecklingen av språkkunskaperna
  • den studerande förstår på vilket sätt språkinlärning som sker utanför skolan stödjer studierna och reflekterar över hur den kan stärkas
  • den studerande reflekterar över andra möjligheter än fortsatta studier för språkinlärning och språkstudier efter gymnasiet

Färdigheter och strategier för att lära sig språk

Färdigheter att lära sig språk är både konkreta sätt att lära sig språk, såsom att minnas eller att lyssna på musik på målspråket, och förståelse för i vilka miljöer eller utrymmen/platser man lär sig bäst. Med detta avses t.ex. vanan att lyssna på musik för att förbättra koncentrationsförmågan eller att reflektera över svåra frågor i grupp.

Färdigheter att lära sig innebär även förmåga att bedöma det egna lärandet, att utveckla sina färdigheter att lära sig och att ställa upp mål för sitt lärande. Därtill är det viktigt att lära sig att ge och ta emot respons samt att analysera den mottagna responsen.

Det är viktigt för studierna att hitta motivation och för en själv passande sätt att lära sig. Därtill är det viktigt att få respons på det egna lärandet och kunnandet – inte enbart för att bättre förstå det egna kunnandet just nu, utan även för att förstå vad som ännu kan utvecklas och vad man kunde kunna i framtiden om man satsar på lärandet. Motivationen kan komma av sig själv eller så kan den höra ihop med/hänga samman med vissa mål.

Självvärdering och kamratrespons

Som studiefärdighet innebär självvärdering att man iakttar det egna lärandet och därmed identifierar styrkorna och utvecklingsområden i det egna lärandet. Med hjälp av självvärdering hittar man nya sätt för ett effektivt och motiverande lärande eller tillämpar studiestrategier som tidigare konstaterats vara fungerande till de nya kunskapen. Med hjälp av kamratrespons får man ett annan synvinkel på det egna lärandet och man lär sig att stödja andra i deras lärande.

Självvärdering och kamratrespons vägleder även uppställandet av mål.

Att ge och få respons

En viktig del av lärandet är att lära sig att ge, få och bearbeta respons. Med hjälp av respons lär man sig att förstå de egna styrkorna och utvecklingsområdena och att identifiera och berätta om sitt kunnande. Genomgången av responsen ger en bra grund för att reflektera över vilka mål man kan ställa upp för sitt lärande och hur man kan uppnå målen.

Hurdan är bra respons?

Responsen bör vara tydlig, konstruktiv och uppmuntrande. Att ge respons ska alltid utgå från vad personen kan. Respons kan ges på flera olika nivåer – den kan vara övergripande och fokusera på en bredare helhet såsom textens struktur, det kommunikativa i presentationen eller flytet i talet, eller så kan prestationen granskas mer i detalj, till exempel uttalets noggrannhet eller ordvalens lämplighet till registret.

Att ställa upp mål och bedömning

I studierna övar man sig på att planera det egna lärandet samt att ställa upp mål för lärandet. Att ställa upp mål tydliggör studiernas arbetsmängd och hjälper den studerande att planera studierna – också så att målen är realistiska och att studierna inte överbelastar. Att ställa upp mål hjälper till att följa och optimera det egna lärandet: I vilka sammanhang kan man lita på det egna kunnandet och i vilka sammanhang behöver man satsa mer?

Mål kan ställas upp för olika tidsperioder, beroende på till vad det egna kunnandet relateras. Är syftet att reflektera över det egna kunnandet i relation till det andra eller tredje året i gymnasiestudierna, till sommarjobbets krav eller till behov av språkkunskap i eventuella fortsatta studier?

Att ställa upp mål tydliggör hudana färdigheter man vill utveckla. Genom att bedöma hur man uppnått målen blir även de sätt man utnyttjat i utvecklingen av språkkunskaperna föremål för granskning. Tidvis är det viktigt att granska vad som fungerar och vad som inte fungerar, eller om målen har förändrats med tiden.

Flerspråkighet som en färdighet att lära sig språk

Språkinlärningen börjar inte från början då man inleder studierna i ett nytt språk. Flerspråkighet kan vara till nytta då man lär sig nya språk och vid utvecklingen av befintliga språkkunskaper. Den studerande har redan kunskap om hur till exempel texten fungerar och hur man kommunicerar och kännedom om ordförråd, strukturer eller till exempel hur man uttrycker tveksamhet i andra språk.

Allt detta utnyttjas också i det nya språket. Ett uppenbart exempel är t.ex. kännedom om olika språks ordförråd och strukturer, men också kunskap om hur olika kommunikationsstrategier och textkompetens kan underlätta förvärvandet av nya språkkunskaper. Till exempel kan engelska vara till hjälp då man lär sig tyska på grund av att språken är besläktade.

Kontinuerlig språkinlärning

Efter gymnasiestudierna utvecklas språkkunskaperna under fritiden, i de fortsatta studierna och i arbetslivet. I den här delen reflekterar vi över hur man aktivt kan utveckla sina kunskaper efter gymnasiet och hur språkkunskaperna utvecklas i olika skeden av livet.

Utveckling av språkkunskaper på fritiden och i hobbyer

Förutom att reflektera över det man lärt sig i skolan är det nyttigt att reflektera över det man lär sig på fritiden. Särskilt engelskan har en betydande roll i t.ex. medier och populärkultur, vilket även stödjer och motiverar hur man lär sig språket i skolan. I hobbyerna kan man även lära sig att lära, med andra ord hitta nya för en själv passande sätt och strategier att lära sig något nytt.

Det är inte alltid självklart i vilka sammanhang och situationer språkkunskaperna kan utnyttjas på fritiden. Det kan kännas som om möjligheterna att använda olika språk i vardagen är få eller att de inte motsvarar de egna intressena. Att hitta möjligheter att använda och lära sig språk i vardagen upprätthåller och utvecklar språkkunskaperna, att lära sig nytt samt känslan av att som språkanvändare kunna språket.

Utvecklingen av språkkunskaperna i studierna och arbetslivet

I arbetslivet och studierna behövs mångsidiga språkkunskaper. Olika språk används i olika situationer och för olika ändamål (t.ex. som ice-breaker, i vardaglig kommunikation på arbetsplatsen, för presentation) och de kräver olika nivåer av kunskap (korta diskussioner vs. krävande skriftliga rapporter). I stället för att beskriva kunskaperna i de enskilda språken kan man tala om bl.a. förhandlings- och kommunikationsfärdigheter/förmåga.