Det första året med språkprofilen i gymnasiet ligger bakom oss. Året blev verkligen inte sådant som vi förväntat oss, vi har fått vänja oss vid snabba ändringar i undervisningsarrangemangen, distansundervisning och ansiktsmasker. Ett stort tack till alla som, trots undantagsförhållandena, orkat fördjupa sig i utvecklingen av språkprofilen! Så här inför semestertider är det kanske skäl att blicka lite tillbaks på året som gått, hur långt vi har kommit och hur det ser ut inför hösten.
Vi hoppas att vi har lyckats erbjuda tillräckligt med konkret stöd för att tydliggöra bakgrunden och målen med språkprofilen. Största delen av materialet för språkprofilen har i nuläget översatts till svenska, och trots att översättningarna publiceras med litet fördröjning, så kommer så småningom allt material att finnas även på svenska. Utmaningen med översättningen av materialet är att det är viktigt att beakta eventuella särdrag med hänsyn till språkstudierna i de svenskspråkiga gymnasierna. I mån av möjlighet kommer även stödmaterial som är ämnat specifikt för de svenskspråkiga gymnasierna att finnas.
Det finns många olika möjligheter att närma sig och att utarbeta en språkprofil. Den kan genomföras som en mindre omfattande uppgift i gymnasiet eller den kan utgöra en grund för att förändra tankesättet kring språk. Det senare nämnda sättet har vi försökt stödja genom att skapa stödmaterial för att stärka språkmedvetenheten och genom att informera om språkundervisningen och nämna språkprofilen i många olika sammanhang. Den nationella språkreserven och individens möjligheter att studera och lära sig språk – samt att synliggöra det här kunnandet – kräver att man bryter mark för att lyfta fram och värdesätta språkkunskapens betydelse i ett bredare perspektiv.
I det här skedet har vi försökt vara i kontakt med såväl gymnasielärare och studerande i gymnasiet som högskolor och organisationer och tjänster som har anknytning till arbetslivet. I alla sammanhang har vi beaktat det svenskspråkiga, även om det inte alltid funnits möjlighet att ha en svenskspråkig representant från olika tjänster med. Vi har också berättat om språkprofilen på internationella arenor. Utvecklingsarbetet med språkprofilen fortsätter naturligtvis under kommande läsår, och när undervisningen enligt gymnasiets läroplansgrunder 2019 inleds i höst kommer arbetet med språkprofilen att få särskild uppmärksamhet och även påverkas av respons kring hur den konkret genomförs i gymnasierna.
Den vanligaste kommentaren, eller önskemålet, som kommer till Utbildningsstyrelsen från gymnasier och lärare är att det behövs konkreta och färdiga modeller för utarbetandet av språkprofilen och som kan användas i gymnasievardagen. Vid olika tillfällen har vi visat olika lösningar och gett tips på lämpliga modeller – dessa finns även på våra webbsidor – och vi hoppas att dessa erbjuder konkret stöd för arbetet med språkprofilen i vardagen. De bästa modellerna och lösningarna kommer ändå att utvecklas efter hand i gymnasievardagen när de studerande utarbetar sina språkprofiler, och det här vill vi också göra vårt bästa för att stödja.
En utmaning i förnyelsen när det gäller språken är att samtidigt som gymnasiets nya läroplansgrunder lanseras finns det också ett behov av att allmänt öppna upp och ge en bakgrund till målen med förnyelserna. Profileringen med hänsyn till språkkunskap och strategierna för att lära sig språk har inte uppstått ur tomma intet, eller helt plötsligt, utan grundar sig på europeiskt utvecklingsarbete som pågått redan länge. Det finns inga direkta modeller för detta och som alltid då ett nytt tankesätt eller nya verktyg introduceras i den finländska gymnasieutbildningen är det viktigt att förnyelsearbetet sker i samarbete med lärare och studerande. Det behövs gemensam reflektion, en strävan efter gemensam praxis – och även tid – för att lärarnas samarbete, integrationen mellan ämnena, den studerandes tilltro till sina egna förmågor och välbefinnande, utvecklingen av studiestrategier och framförallt reflektionen kring språkfärdigheter och kunnande ska få det utrymme de behöver och förtjänar.
Om du som lärare är bekymrad över hur utarbetandet av språkprofilen ska inledas på hösten rekommenderar vi att du målmedvetet väljer ett sätt för hur du börjar och sen kan du efterhand justera arbetssättet eller ändra riktning, om du märker att det behövs förändringar. Det finns också den möjligheten att du låter den studerande själv välja hurdan språkprofil hen vill utarbeta och på vilket sätt hen vill göra det: de studerande har olika favoriter på vilka verktyg de vill jobba med och de har olika slags kunnande. Då är det kanske onödigt att tvinga alla studerande att jobba på samma sätt eller med samma verktyg.
Vi startar så här och sen ändrar och utvecklar vi efter hand. Hör gärna av er efter att ni kommit igång med språkprofilen och berätta hur det går, ge respons, fråga och kommentera!
Med önskan om en avkopplande och solig sommar!
Yvonne Nummela